Om jag förmodade att denna vecka skulle bli i intellektets tecken så hade jag nog fel. Men å andra sidan, när man arbetar med att beskära träd krävs maximal skärpa och spända nerver när man står på stegens högsta pinne balanserande en såg i ena handen och den andra handen på stegen. Jag överlät det mesta av sågandet åt Tomas, höjder är inte riktigt min grej. Jag höll mig på marken och byggde en koja åt Sebastian som tillbringade timmar bland fallna löv och grenar. Skönt, vi visste inte av honom och han tog en behövlig paus från sina föräldrar. Nu är det bara två dagar kvar till första dagen på förskolan. Det är kanske mer spännande för föräldrarna hur allt skall gå. En gammal anrik förskola för Prags barn med föräldrar i skådespelar, film och konstbranschen. Och till detta en övrig mix av nationaliteter och individer i en lagom stor förskola. Jag försöker att inte vara nervös, men den första dagen kommer att vara en utmaning för oss alla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar