Kvotera in kvinnor

Många artiklar på senare tid visar på en tydlig trend, och det är att kvotera in kvinnor i styrelser. Vad jag framför allt inte förstår är när kvinnor själva är emot kvotering. Enligt min erfarenhet finns det tyvärr inget annat medel mot att få in mer kvinnor vare sig i politiken eller i styrelser. Makten och pengarna sitter i väggarna och männen delar ogärna med sig. Den erferenheten har jag gjort under min karriär i Tjeckien. Många kvinnor har berättat och det är historier som får en att undra om kvinnor saknar något som män har. Vad kvinnor har, är energi till allt annat utanför jobbet. Det är ett mönster - väl inkört och nästintill omöjligt att bryta. Jag ser det på mig själv. Jag vill ta för mig, läsa, studera, förkovra mig. Jag vet var mina prioriteringar ligger, men ändå så finns det ingen chans att prioritera bort barnen och hemmet. Så när jag skriver mina rapporter på jobbet undrar jag om det finns mat i kylskåpet, när jag ska hämta, om jag betalat skolavgift, hur det går med läxorna och skolresan... Tankegångarna tar aldrig slut och jag ångrar dem inte, kan inte ta bort dem. Jag undrar bara varför de inte kan tas över av den manliga populationen? Därför uppskattar jag vägen som plogas fram för kvinnors plats i samhället i Norden. Här nere i Centraleuropa går det långsammare fram. Ibland har man inte ork att brottas själv mot Goliat. Det finns nämligen perioder i livet då det inte alltid går som man tänkt sig, och det så kallade livspusslet inte är ett pussel utan livet, helt enkelt.

Vernissage på tågstationen Holesovice i Prag

Två bröder - Vratislav Brabenec (Plastic People of the Universe) på saxofon och min far Jaromir i bakgrunden. Pappa hade vernissage den 20 april 2012, alternativ sådan, mitt i vimlet på tågstationen. Det var udda och roligt, många unga kom förbi. Streetperformance med udd.