Hatar min kropp, respekterar min kropp

När gränsen femtio snart är nådd är kroppen också på ett annat plan än tidigare. Inget är som det hittills varit, allt verkar plötsligt fungera helt annorlunda. En ny modell av kroppslig närvaro. 

Flädersaft någon?

Paus - eller är något på gång?

Sedan slutet av maj är jag i full gång med att förbereda mig för en utlandspostering. Jag måste erkänna att jag därför funnit lite tid att koncentrera mig på annat än att sitta ner i lugn och ro och skriva. Lägg därtill skolavslutning, dagisavslutning, packning av två barn till scoutläger, gammalt jobb och förberedelse för nytt jobb. Just nu en treveckors kurs följ av ytterligare kurser och lite tid att andas och fundera på vad det är jag håller på med. Det är diplomatvärlden, den andra sidan, den som inte syns. Ingen glamour, ingen glans, men mycket slit och familjen som funderar vad mamma är i färd med. De tar det med ro, än så länge. Kanske för att de är grabbar allihopa?

Beslutet att åka kom över natten. Sedan gick det fort. Så snabbt att det fanns så lite tid att fundera att det bara var att hänga på och kasta sig in i skeendet. Jag har inget att förlora, tänker jag. Bara att lära mig något nytt, få nya kunskaper och erfarenheter.

Min nuvarande arbetsplats i Prag, Toskanpalatset.

Min promenad till jobbet varje morgon går från spåravagnshållplatsen "Pragborgen". Jag sneddar igenom trädgården som inte så många känner till, korsar sedan Hradcanske platsen, förbi Ärkebiskupsätet varifrån man har en vidunderlig syn över staden - och kommer till slut fram till Toskanpalatset.  Här pågår nu min treveckor långa kurs i konsulära angelägenheter. Det bästa på hela dagen är morgonpromenaden, utan turister, staden och stunden är mina allena.

När det inte är vatten är det något annat

Eftersom det inte råder brist på någonting i det här landet - vare sig varor eller affärer av allehanda slag, så blir man aldrig led på livet. Man hinner knappt ta igen sig efter en vedermöda så är nästa igång. Nu är det premiärministern som är ute i blåsväder. Antingen är det en kvinna med i bilden - så praktiskt! - eller någon form av korruption. Eller i bästa fall både och. Alla väntar otåligt på om det blir nyval eller om den nuvarande regeringen står sig fram till nästa vår. Ingen orkar nog tänka på konsekvenserna förutom de professionella politikerna som gör kriserna till sitt levebröd. Om någon timme slår jag på teven för att se om de sitter kvar på sina platser, de har ju hållit ut i så många år att huden blivit tjock, som hos flodhästar. De överlever vatten av alla slag - även om de får sig en rejäl dusch.

Varför översvämningar - just nu?

Vatten och regn i utkanten av Prag

Översvämning i Tjeckien

Var i Bechyne i helgen men lyckades ta mig hem redan på lördagen innan helvetet bröt ut. Väntar på bilder därifrån som Tomas har tagit idag. Människors hus och ägodelar har gått förlorade i stora delar av landet som korsas av de stora floderna Moldau och Elbe. Men det är bifloderna som ställt till det, på grund av oavbrutet regn som väller ner, utan ände.