Efter att ha läst artiklarna på de stora dagstidningarna om representanten i Kina är det uppenbart att folk beter sig likadant, vare sig de representerar land X eller Y. Befinner man sig även långt borta rent fysiskt från moderlandet man representerar - utan större kontroll eller riktlinjer - så tror man snart att man besitter unika egenskaper, därtill om man får möjligheten att representera landet länge på en post.
Det finns alltid undantag från reglerna. Ibland verkar de finnas oftare än reglerna. Och då frodas en inre kultur av samhörighet, då det blir omöjligt att släppa in oinformerade utomstående, som skulle kunna brisera den etablerade bilden av institutionen. Därför är transparensen och kontakten med den offentliga världen, med medborgarna, av yttersta vikt. Inte för att de skall kommentera skeendet i institutionen, men för att de som jobbar där skall veta vem de jobbar för och för vems pengar. Men jag undrar ibland om någon ens ställer sig den frågan. "Who cares and does it even matter?" Så krass och cynisk kan man bli här nere. Men å andra sidan: "Tomorrow is another day" och då får man se till att kämpa vidare.
Det finns alltid undantag från reglerna. Ibland verkar de finnas oftare än reglerna. Och då frodas en inre kultur av samhörighet, då det blir omöjligt att släppa in oinformerade utomstående, som skulle kunna brisera den etablerade bilden av institutionen. Därför är transparensen och kontakten med den offentliga världen, med medborgarna, av yttersta vikt. Inte för att de skall kommentera skeendet i institutionen, men för att de som jobbar där skall veta vem de jobbar för och för vems pengar. Men jag undrar ibland om någon ens ställer sig den frågan. "Who cares and does it even matter?" Så krass och cynisk kan man bli här nere. Men å andra sidan: "Tomorrow is another day" och då får man se till att kämpa vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar