Jobba jobba varje fredag...

Njae, så bra har jag det inte ställt, tyvärr, att det bara skulle räcka med fredag som arbetsdag. Men det vore inte illa. Nu på torsdag blir min första arbetsdag på tjeckiska utrikesdepartementet. Det var inte helt lätt att komma in i systemet, snarare är det en historia för en roman, men jag komprimerar den hellre till några meningar i detta fall. Alla mina diplom, skolor, arbetspositioner granskas av olika ögon, för att se om det verkligen är så som det verkar. Och jag kämpar med och mot systemet, försöker behålla min värdighet som människa och frånse faktumet att jag åter blir statsanställd. Inget fel med det, frånsett att min farbror var dissident, min far konstnär, min man frilansande fotograf. Och jag då? Går i min mors fotspår... Men jag har börjat skriva på min bok, så det är ytterligare en början innan årets slut. Mina planer på att starta eget finns lurar där också. Och så tänker jag på alla mina vänner, mestadels kvinnor, utan vilka jag vore en ensam, liten öde ö. Med dem blir jag levande.